Igår så varpade jag en ny väv. Det är när man mäter upp nya trådar för att sätta upp i vävstolen igen. Man använder sig av en stor trä-ställning som heter varpa när man gör det. Det är den som ni ser att trådarna sitter på här. Min varpa står på golvet med en "fot", men förr i tiden ställdes den på golvet och sen fästes den i taket. Vävning har följt mig genom hela livet, jag gick på en vävkurs när jag var 14 år här i Grönskåra. Då var man tvungen att vara 15 år för att få gå på kurs, men jag fick tillåtelse att gå i alla fall om jag hade en vuxen som gick med mig dit, och "lotten" föll på min mormor. I en källarlokal i pensionärshemmet här i Grönskåra höll de en vävkurs. Det var väldigt roligt och spännande tyckte jag. Vävning är en "länk" till gamla tider för mig. Jag har vissa saker som jag skulle ha svårt att vara utan i mitt hem. Det är pelargoner, fotogenlampor, hemvävda mattor, vävstol och spinnrock. Kanske det säger en del om Vem jag är som person också. "Arvet" från våra förfäders liv, och det ganska enkla! En hemvävd matta förr i tiden var i regel en liten bit "historia". Man kunde i mattan ofta se delar från vardagen, som ännu en gång kunde återanvändas. Man tog till vara allt som gick, sånt som hade blivit utslitet. Det kunde vara faderns utslitna arbetskjorta, hans uppnötta byxor. Ett par gardiner som hade gått sönder. Nattsarken som hade tjänat ut sin tid i det syftet. Då gick man inte och köpte nya tyger för att väva sig en matta, utan återanvände. Man började att väva och lägga mattor på golvet för att hindra golvdraget i stugorna. Då la man dem tätt, tätt efter varandra förr i tiden. Det var mycket dova färger också. En botten med olika randningar i. Jag försöker att ha det med i tankar också när jag väver mattor. Utnötta lakan tar jag alltid till vävning. Gardiner som jag vet att jag inte kommer att använda igen, eller tyger som har blivit liggandes för jag har inget plan för dem. Ska du idag ha en ny matta åker du kanske till Ikea och köper den och har möjligheten att välja mellan många olika. Nästa år, Då kanske du byter soffa och då passar inte mattan längre där. Du slänger den och åker och köper en annan matta.
Jag har varit med hela vägen från frö till färdig produkt du placerar i ditt hem och är väldigt tacksam och glad för den kunskapen. Det ger mig en värdefull "tankeställare", hur lättvinligt vi hanterar saker idag. Det är när jag själv sått lin, bearbetat det, spunnit det, satt upp en väv, vävt duken, fållat den för att äntligen lägga den på bordet. Inte bara gått in i affären och köpt den. Jag har sparat och klippt trasor, satt upp väven, vävt mattan, knutit fransen och sedan lagt den på mitt golv. DÅ slänger man den heller inte lika lätt, med allt jobb som ligger bakom den. Jag har även spunnit garn och sedan stickat sockor av det. Då slänger jag inte dem så fort det blir ett litet hål på dem, för jag vet jobbet som ligger bakom. Utan jag har lappat dem flera gånger....................