Tämshult, där mina rötter finns, sida 2

Min mormor som jag pratade med mycket om gamla tider när jag var liten hette Ingrid. Hennes far kom från Fagerhultstrakten, hans namn var William. Ingrids mor hette Selma och hade sina rötter i Tämshult, sedan långt tillbaka. Men flera år innan de träffades och senare gifte sig, så flyttade en syster en till Williams far som hette  Charlotta till Tämshult. Charlotta tog anställning hos ett par i Tämshult som piga. Paret hon började jobba hos hette Johan och Johanna Abrahamsson och dessa var Selmas morföräldrar.

Detta kunde nog inte Charlotta ana när hon flyttade till byn, att senare i livet så skulle hennes brors son komma till Tämshult också och bosätta sig, och gifta sig med de paret hon var piga hos, deras dotterdotter Selma. Vilka konstiga "vägar" livet tar sig ibland.

Detta var året 1855 och och Selmas moster Jenny föddes och hennes morbror Frans var 2 år gammal. Men Selmas mor Hedvig (Hedda) var ännu inte född. Frans lämnade senare Tämshult och emigrerade till Amerika.

Pigan Charlotta var 22 år gammal då och hon var nog duktig, för hon hade 5 stycken  a  i läsning och Lutherska catechesen.

Tidningen  "Kalmar" skriver 1899-02-27   så här;

För dråp hafva af kronolänsman Gustaf Wallgren häktats och till härvarande länsfängelse införpassats 34-årige torparen Frans Engelbert Nilsson och hans broder, 25-årige arbetaren Carl Ang. Nils-son, båda från Tämshult i Kråksmåla socken. De äro misstänkta att hafva i torsdags afton  vid fjerdingsstolpen vid Tämshult dräpt Emil Isaksson från Krokstorp i Elg-hults socken. Båda neka för brottet samt säga sig vid tillfället hafva varit berusade.

Bland mina anteckningar ligger ett brevpapper som jag har skrivit ner uppgifter på. Jag var 20 år och åkte ut till Tämshult och pratade med en man som bodde på en gård där. Jag har skrivit så här;

Har pratat med "Manfredssons" i Tämshult den 29 juni 1988.

Han berättar för mig att William Johansson (som var min mormors far) kom till Länsbogården i Tämshult och arrenderade den. Där tog Selma Svensson (min mormors mor) anställning som hushållerska. De gifte sig sedan och flyttade från Länsbogården ner till ett stort gammalt rött hus, som inte finns idag.  Där bodde de ett tag, men flyttade sedan in i ett grannhus, ett mindre litet rött hus, för de rev det stora gamla röda huset. Men senare tog de virket från det gamla röda huset och byggde sig ett nytt gult hus, som de flyttade in i. Mitt emot så byggde William även en stor ladugård, på samma plats hade det legat två små ladugårdar tillbaka i tiden. William och Selma fick sedan två flickor, Fanny och Ingrid.

Bakom det stora röda huset, längre ner så låg det också förr ett annat litet hus. Det rev de också ner och byggde upp på ett annat ställe i Tämshult, på en äng längre upp som de kallade "Askelyckan". Det huset kallade vi alltid för "Martins hus", för där bodde min mormors morbror Martin. Martins mor hette Hedvig och hennes föräldrar hette Johan och Johanna Abrahamsson och de bodde och levde alla i Tämshult. Snett bakom "Martins hus" så ligger det ett mycket litet torp.( Stommen av huset finns kvar idag). Manfredsson berättar för mig att ett tag så bodde de 11 personer i detta lilla hus. Det var Martins morföräldrar Johan och Johanna, hans mor och far Hedvig och Frans och deras 7 barn. Men när de senare flyttade upp huset till ängen "Askelyckan" som ligger neranför det lilla röda torpet, så kunde hans föräldrar och syskon flytta ner i det.  Johan och Johanna fick tre barn, det var Hedvig, Jenny och Frans. Jenny flyttade till Aboda, Frans emigrerade till Amerika och Hedvig blev kvar i Tämshult och gifte sig med Frans.

Sedan jag var liten så har jag vetat om en stuga som tillhör Tämshult som vi alltid sa "Brings stuga" om, stugan finns kvar än idag.Vad jag har minnen av så sas det att en soldat vid namn Bring hade bott där förr. I boken "Grönskåra i gamla tider" är det skrivet om hans familj. Där står det;

Efter Annikas död på 1870-talet bygger här sockenskräddaren Isak Peter Jonsson ett hus, på friköpt tomt. Här kommer Isak Peter Jonssons son Gustav och hans hustru Anna att bo. Gustav är soldat för Tämshults rote och får namnet Bring, senare kommer Gustavs son Erik Bring att bo där.

MEN när jag tar kontakt med Eksjö Museum och de tittar i Smålands soldatregister så säger mannen jag talar med att; det verkar inte som att det har funnits någon Rotegård i Tämshult, inga soldater finns registrerade där.

Hur kan det finnas så olika uppgifter? Är det så att Rotegård är en "gård", detta hus som Bring bodde i ansågs bara som ett torp, så därför fanns det inte registrerat. Det var bara soldaten Bring som bodde i sitt torp med sin familj?

Jag tog för några år sedan kontakt med Institutet för språk och folkminnen, namnavdelningen för att fråga om bynamnet Tämshult. De svarade mig i brev att av kopior framgår den äldsta skriftliga uppgiften från 1490-talet. Vidare finns det en hänvisning till Hellqvists utredning, studier övfer de svenska sjönamnen 1903-1906. Tämshult har namn efter sitt läge vid sjön, vars namn Hellqvist ger en tolkning av. Bynamnet innehåller sjönamnet  i en numera förkortad form och "hult" med betydelsen "skog".  Många nybyggen i skogsmark fick under medeltiden namn som slutar på hult. Sjön intill Tämshult heter Tämmen.

Jag har själv skrivit av från en bok som heter "Den medeltida Sverige, Småland". Där finns namnet med men stavas på ett annat sätt, det står Themumshult, 1400 -talet (1405-talet). Det är alltid svårt att tyda sån gammal text.

En god vän hittade uppgiftersom han skickade över till mig, där stod det; Tämshult - by med kvarn i Kråksmåla socken, Handbörds härad, Kalmar län, vid sjön Tämmen i gränsen till Kronobergs län.

Jag har vid flera tillfällen sett när jag har forskat över människor som har bott i Tämshult, att de har bott på Gröndal. Huset har antagligen haft namnet Gröndal. Men jag har Aldrig kunnat räkna ut vilket hus det är, eller Var det har legat - och jag är mycket nyfiken på det!  Men sedan hittade jag uppgifter där det står "Gröndal - Gröndalshägnen" Tämshult 1:3    Torpskylt märkt med nummer 34:71    Kategori: Skattetorp - Arrendetorp.

I och med dessa uppgifter jag fann så antar jag att det är rivet och inte finns kvar längre, men att det står en torpskylt där torpet en gång har stått.

Om någon har uppgifter om detta ställe eller något kort på det så skulle jag bli väldigt glad om ni ville dela det med mig. Detta är också något jag har funderat mycket på.

Detta är ett utdrag ur en tidning som hette KALMAR tror jag 1869. Jag hade lite svårt att se vad det stod i början.

1869-02-24

Borgenärerne uti ............ange............las att manngrant som möjligt, sammanträda på Kråxmåla gästgifvaregård Måndag den 1:ste nästkommande Mars kl.11 f.m. för att öfverlägga och besluta om flere högst vigtiga ärende. Såsom: 1:o huru och när de på Tämshult varande kreatur skola afyttras. 2:o På hvad sätt förfaras skall med en del stridige fordringar. 3:o Om af arrendator på Tämshult begärde afdrag a`arrendesumman till följd af missvexten m.m   Erinras att de frånvarande få åtnöjas med de närvarande beslut. Mjöshult, Tämshult och Fagerhult den 18 februari 1869.

CLAS FALKENBERG,  L.A HÄGGBLOM, CLAES LÖFGREN