Mina tankar, funderingar och vardag..........

Kvällsstunden är en tidning som jag tycker är väldigt trevlig! Jag kom i kontakt med den för första gången när jag satt i ett väntrum och väntade på att få komma in till en läkare för många år sedan. Sedan dess har jag prenumererat på den i olika omgångar, och har nu igen tagit en prenumeration på den igen. Kvällsstunden är en veckotidning, så man får hem den en gång i veckan i sin postlåda. Dess innehåll är historiska händelser, udda resmål, intressanta människor, läsarna bidrar med egna berättelser och bilder, följetonger, recept och annonser. Kanske inte så många känner till tidningen, men den startade 1938 i en liten skala som några förströelsesidor i Västmanlands nyheter, men ganska snart blev det en fristående tidning. Mannen bakom tidningen hette Anton Ohlsson och var tidningens redaktör i nästan 40 år. Idag har kvällsstunden en prenumererad upplaga på 40800 exemplar. Den är politiskt och religiöst neutral. Jag blev väldigt glad när jag läste en artikel om en prenumerant av Kvällsstunden. Det stod; "Äldsta läsaren; I Black Forest nära Colorado Springs i USA finns en kvinna som är 105 år. Hennes namn är Anna Andersson och hon föddes i Hallaryd i Småland när förra seklet var ungt. Anna håller kontakten med Sverige på två sätt, dels via telefonsamtal till släktingar via Skype och dels med hjälp av kvällsstunden som hon läser varje vecka". Denna tidningen sparar jag gärna och går tillbaka och läser i den igen, för det är så intressanta artiklar som de skriver om......................
Maten har en väldigt central roll i våra liv - kanske mer än vi tänker på när livet rullar på som vanligt.............

Jag var inne på biblioteket för ett par dagar sedan för ett litet ärende jag hade dit. Jag är ingen "läsande person" i den bemärkelsen, som läser böcker efter böcker, men har på senare år börjat läsa någon bok då och då. Men annars  tycker jag att biblioteket är en mycket trevlig plats att besöka...................Jag var på väg ut när jag vände på huvudet och tittade uppe på en hylla där de sätter upp böcker i ställningar på en hylla.  Jag fick med detsamma ögonen på en bok som hette "Mitt liv med Bob". På omslaget satt det en gul och vit katt, precis som min egen med en liten halsduk om halsen på en gata i London. Jag kände med en gång att Det var en bok som tilltalade mig och som jag kom att läsa. Jag tog ner den och läste lite snabbt på baksidan och gick sedan direkt till kassan och bad att få låna hem den. Det visade sig att min "magkänsla" var helt rätt - jag har nu läst ut boken och det var en fantastisk berättelse, om mötet mellan en "vilsen ung man" och en gatukatt. Det bästa av allt var att det är en sann berättelse också och jag känner glädjen i bröstet av att det kan bli så bra, när livet kanske ter sig som mest "mörkt! Det är så att det finns en "första bok" som heter "Gatukatten Bob". Jag hittade den andra boken som heter "Mitt liv med Bob. Katten Bob har sin följeslagare James  och det är om dessa två som boken handlar. James Bowen har med sina egna ord berättat om sitt liv och mötet med Bob, men har haft hjälp att skriva boken med hjälp av en författare. Det går snett för James och han börjar att knarka och hamnar som hemlös i Londons slum. Han har tur helt enkelt som överlever, efter allt vad en knarkare utsätter sin kropp för. Han lever ett väldigt egoistiskt liv, tänker bara på sig själv och hur han ska få pengar till knark. Men sedan händer något fantastiskt. Han hittar katten Bob som är skadad i sitt ben tror jag, och tar hand om honom. Han hjälper honom att bli frisk och det uppstår en speciell kontakt mellan dem, där James börjar för första gången på mycket länge känna känslor, kärlek och omsorg för någon annan än sig själv. Första boken handlar om detta. Den andra boken som jag har läst handlar om hur James liv har börjat ordna upp sig och han livskamrat är Bob som följer honom i sitt dagliga liv som tidningsförsäljare och gatumusikant. De båda finner varandra och hjälper varandra i sina "trasiga" situationer. De blir ett "radarpar" som många känner igen på Londons gator. Den stora vändningen för dem kommer också när en man från ett bokförlag tar kontakt med James och frågar om han får skriva en bok om hans liv med Bob. Längst bak i boken har han fått väldigt fina recensioner..........."James Bowen har skrivit den bästsäljande boken Gatukatten Bob. Han hittade katten Bob 2007 och de har varit ett oskiljaktigt par ända sedan dess. De bor båda i norra London."............Pressröster om gatukatten Bob; "En hjärtevärmande berättelse med ett hoppets budskap", Daily Mail................."Detta är en fantastisk historia om vad som händer när man ser en möjlighet att förändra sitt liv och tar den. Han beskriver hur han upptäcker att en katt Inte bara är en katt som tiger mat, utan en liten personlighet precis som vi människor. Hur man kan lära sig av djurs betende och deras gränslösa kärlek till oss som tar hand om dem. Trots att vi kanske har en "dålig dag" och inte är på bästa humöret, så viker inte vår trogna vän ifrån vår sida, utan finns där ändå med sin kärlek, vilket är mycket "läkande" i jobbiga situationer. Det har runnit glädjetårar på mina kinder flera gånger när jag har läst boken. Jag känner sån glädje och är Så glad för både Bobs och James att de fann varandra och det blev så bra. Att de antagligen har räddat varandras liv. Att de båda två har från gatans "rännsten", kunnat ta sig upp med hjälp av varandra och få ett bra liv, vilken glädje för dem båda, jag är Så glad för deras skull!................Jag vet att en del personer ser inget direkt värde i ett djur och tror att de Inte fattar någonting. Jag har själv den motsatta uppfattningen, att jag tror att djur många gånger förstår Mycket mer än vi kan ana. Jag tycker att James i boken har denna uppfattningen också och lyfter fram det på ett spännande och fint sätt. Jag har levt nära min katt nu i några år och ser att när det är "skarpt läge", Då bryr han sig inte om sig själv längre, utan då ligger allt fokus på mig, och han föröker att hjälpa, trösta och läka mig på "sitt sätt"...................Möten med djur är fantastiska! Nu när jag sitter och skriver detta minns jag tillbaka på en film som jag såg för många år sedan som hette "Dansa med vargar". Det handlade om mötet mellan en man och en varg som sakta växte fram. Det var en mycket bra film, vad jag kan minnas.......................Om man går in på Youtube och söker på Streetcat Bob så hittar man många små filmer på dessa två.

Har vi lite Tur, så kommer vi att få en ny "Servicestation" i Grönskåra. Det har stått om det i tidningen, men ännu är inte sista beslutet tagit. Det gäller den lilla lanthandeln som vi har här i byn. Det blev nya ägare till den vid årsskiftet och nu ska de eventuellt bygga en ny affärslokal uppe i "krysset" som vi kallar det här i byn. Det är där de fyra vägarna möts, från Kalmar, Älghult, Oskarshamn och Fagerhult. Det är placerad också. Vid sidan om den ska det eventuellt byggas en ny affär. Affären ska ha ett kafe vid sidan om affärslokalen, det ska även finnas postutlämning och apoteksutlämning i affären. Det har byggts likadana affärer på ett par ställen innan, bland annat i Agunnaryd. Jag har sett en bild på affärsbyggnaden och den såg mycket trevlig ut. Det var en långsmal träbyggnad i falurött med vita fönsterfoder. I kafe - delen så var det mycket fönster, lite som en veranda. En byggnad som skulle smälta in fint här i vår by. Det HÄR är precis vad vi skulle behöva här i vårt samhälle, en ny affär och ett litet kafe. Flera har stannat när jag har varit ute och promenerat och frågat mig om det finns någon stans man kan köpa en kopp kaffe och en kaka här i byn, men då har jag tyvärr fått säga att det finns inte här. Läget mitt i byn, där alla vägar möts skulle också vara mycket bra. Vad jag har förstått hänger det väl på den ekonomiska biten, som det gör i  många lägen. Men jag tror att det är inplanerat ett besök här i byn från kommunen som tillsammans med affärens ägare ska titta på marken där den nya byggnaden eventuellt ska ligga, och ett par saker behöver också lösas där borta. Sedan efter besöket, tror jag efter det ska det sista beslutet tas, om vi får en ny lanthandel här i Grönskåra eller inte. Jag tror att kommunens besök ska komma att bli här nu i mitten av augusti. Man är väldigt förväntansfull och hoppas givetvis väldigt mycket på att det kommer att bli ett postivit svar från kommunen. Isåfall tror jag att det kommer att börja byggas nu redan i höst och ska stå klart för invigning i Maj nästa år. Jag håller tummarna och hoppas på att kommunen vill satsa på Vår by denna gången, för den känns lite "bortglömd" i olika sammanhang.............

Igår kväll hade radioprogrammet Karlavagnen ämnet "Huskurer - Husmoderstips". Jag visste inte om det utan satte bara på radion lite innan jag skulle lägga mig, men jag kunde inte stänga av den förrän vid midnatt när programmet slutade. Jag tycker sånt här är Så intressant och många gånger Så bra också. Jag skrev ner sedan vad jag kunde minnas att de personer som hade ringt in och gett tips  och råd om, hade sagt.

En man ringde in och berättade att han hade haft såna problem med kramper i benen och fötterna under en längre tid. Han hade sedan fått ett tips om att lägga en kniv under madrassen i sängen. Rostfria bestick bestick under madrassen. Och Det hade hjälpt honom. Han hade inte haft kramp någon natt sedan dess.

En kvinna ringde in och gav tips om att om man hade gymnastikskor som började lukta mycket fottsvett, Då skulle man lägga i hela kaffebönor, det drar ur "svettlukten".

Om man får en rödvinsfläck på en duk - Då ska man gå efter en flaska Vitt vin och slå på fläcken, så löses det upp och man kan få bort det.

Bärfläckar får man bort genom att sticka ner fläcken i kokande vatten, men är det inte bomullstyg, så måste man ju veta att tyget tål att kokas.

Om man får en blodfläck på sina kläder så ska man kunna få bort det med sitt eget saliv.

En kvinna ringde in som hade ett barnbarn som hade haft problem med vårtor på sina händer, prövat många medel, men inget hade hjälp. Sedan fick hon tips om att ta saliv från hästens mun, som rann ut vid sidan och stryka på vårtorna. De hade hästar i hemmet, så hon gick ut och gjorde det, och senare försvann hennes vårtor och hon var jätteglad för det.

En man ringde in och gav ett bra tips för att få len, mjuk och fin hy. Han tog kaffesump och olivolja och rörde ihop och sedan strök det på huden där han ville få bättre och mjukare hud. Han lät det sitta på ett tag innan han skjölde bort det. Sedan var huden jättefin. Kaffesumpen blev som peeling för huden och olivoljan återfettade huden. (Detta ska jag testa redan idag tänkte jag)

Sedan så ringde det in några äldre kvinnor och tog upp en annan sak man kan använda sig av, men som en del aldrig kunde tänka sig att använda sig av, men som jag tycker är mycket intressant faktiskt. Vad det är däri, som gör det så läkande?

Den ena kvinnan ringde in och berättade vad hennes mor hade berättat för henne. Hennes mor hade haft mycket problem med eksem i ungdomen, och hade det väldigt besvärligt, för hon jobbade i kök och hade händerna mycket i vatten. Hon hade prövat olika saker, men det hade tyvärr Inte hjälp. Då var det en sjuksköterska som hade sagt till henne så här; Jag har ett mycket bra råd till dig, men Du kommer Inte att tycka om det!! Kissa på dina händer, på eksemet. Hon kände sig ganska desperat vid det tillfället och var beredd att pröva det, och gjorde så också. Hennes eksem försvann och hon fick det aldrig tillbaka det igen.

En kvinna berättade att hennes mormor berättade att hon kissade i en potta och slog det på vinbärsbuskarna och hon hade väldigt fina vinbärsbuskar med stora bär.

Det diskuterades en hel del om urinen och dess läkande effekt i programmet igår också.

Efterråt så skrevs det att i urinen så finns det ett ämne som heter Karbamid, det är nog det som är läkande. För på apoteket så finns det olika krämer som är mot torr hud och eksem, som innehåller karbamid. I den salvan så utvinns det från däggdjurs urin.

Urin ska innehålla mycket kväve också, så därför ska det vara bra att ha som gödslingsmedel till växter.

Senaste kommentarer

30.10 | 06:17

Tack för den historian 😊 Länsman hade ett rum i huset som var en cell. Med galler för fönstret och handbojor som satt fast i väggen.

19.10 | 13:40

Min farmors far ,torpare i Björkshult, slängde e. Gång fjärdingsmannen i backen på Fagerhults marknad. Han fick sedan gå till Tämshult och be om nåd.

22.01 | 15:45

Om du följer järnvägsgatan bort tills den svänger vänster över i Bergsliden så ligger gamla stationshuset en bit in på höger sida.

19.01 | 15:08

Men vilket hus är det idag ? Järnvägsgatan 12 eller 14 eller des huset på andra sidan gatan lindvägen 1 ? Spännande....